Arbetare röstar på Moderaterna ?? . Vill de ha mindre fackliga rättigheter som tillika är mänskliga rättigheter? Inga kollektivavtal, försäkringar?

Vet man inte vad man röstar på och vad man får om man lägger rösten på moderaterna.

Har dagens arbetare glömt grunden till vår välfärd?

Jag kommer att under ett antal veckor lägga in Socialdemokraternas historia här på bloggen. Det kanske väcks en tanke och även en förståelse till varför pappa, mamma, morfar, mormor osv var / är Socialdemokrater. Det kanske behövs ett uppvaknande bland dagens arbetare vad som håller på att hända med vår välfärdsstat. Hög arbetslöshet, framförallt ungdomsarbetslösheten, försämringar inom arbetslöshetsförsäkringen, försämringar inom sjukförsäkringen. Försämringar inom anställningstryggheten. Läs vår historia, tänk efter, 2014 är det val igen.

Göran Jonsson

Socialdemokraterna Vilhelmina

Socialdemokraternas och den svenska arbetarrörelsens historia.

Del 1

1800-talets andra hälft och August Palm
Förändringarnas vind hade allt starkare börjat blåsa över det gamla svenska klass- och fattigsamhället, präglat av godsägar-, bruksägar- och ämbetsmannavälde. Arbetarklassens egen frigörelseprocess hade tagit sin början under 1800-talets andra hälft. I förhållande till Danmark var arbetarrörelsen i Sverige svag. Den svenska arbetarrörelsen mottog under dessa genombrottsår ett värdefullt stöd från sina vänner i Danmark, ofta förmedlat av August Palm.

August Palm hade inlett sin agitatoriska gärning i Sverige med sitt historiska tal ”Vad vilja socialisterna?” som han höll den 6 augusti 1881 i Malmö. Redan annandag jul höll han sitt stora friluftsmöte i Stockholm och hans verksamhet i Stockholm skulle snabbt komma att ge resultat.

August Palms namn är intimt förknippat med uppkomsten av en klassmedveten arbetarrörelse i Stockholm. Inte minst genom hans egna insatser fick de socialistiska idéerna en allt starkare förankring i fackföreningarna som då hade börjat att bildas. Särskilt viktigt var detta inflytande i fackföreningarnas centralkommitté när det gällde att förbereda marken för den socialdemokratiska partibildningen som ryckte allt närmare.

Föregångarna Palm och Branting
August Palm var en framgångsrik agitator, fängslande och drastisk. Han har karakteriserats som ett mellanting mellan lejon och demon. Trots sitt kanske något bisarra väsen ägde han en förunderlig politisk klokhet. Från första stund vände han sig mot de doktrinära revolutionära idéerna och dess förespråkare. Han predikade den demokratiska socialismens väg och han slogs från början för allmän rösträtt och sociala reformer. Han förde arbetarrörelsen in på de principiella spår som innebär reformistiskt demokrati- och välfärdsbygge, som socialdemokratin därefter följt.

Hjalmar Branting var en ung professorsson som i slutet av 1800-talet trädde fram på den politiska scenen för att viga sitt liv åt den svenska arbetarrörelsen. Han var 25 år när han 1886 höll sitt viktiga och historiska programtal i Gävle, i vilket han motiverade varför arbetarrörelsen måste vara socialistisk. Han drog upp riktlinjer för bildandet av Socialdemokraterna och för samarbetet med fackföreningsrörelsen.

Facklig-politisk samverkan och reformism
Båda organisationerna, den fackliga och den politiska, skulle ”gå hand i hand och gemensamt arbeta för det stora målet: arbetarklassens fullständiga frigörelse”. Han underströk att en första förutsättning för en fredlig arbetarrörelse var att den hade några medel att göra gällande. Och han tillade: ”Allmän rösträtt är således priset, för vilket bourgeoisien [överklassen] kan få köpa sig avveckling medelst administrationen, istället för konkurs, anhängiggjord vid revolutionens domstol.” Branting gjorde därmed klart att det var den facklig-politiska samverkan och den allmänna rösträtten som skulle leda vägen fram till rättvisa, och inte revolution.

Åtal och fängelse
Från 1886 började de svenska myndigheterna att konsekvent undertrycka den svenska arbetarrörelsen. 1888 dömdes nio socialdemokratiska ledare till sammanlagt 61 månaders fängelse och böter, bland de dömda fanns både Palm och Branting. Den svenska överklassen och högern fortsatte försöka skrämma socialdemokraterna från att kämpa för demokrati, men de lyckades knappast.

Slut del 1