Jag kommer att under ett antal veckor lägga in Socialdemokraternas historia här på bloggen. Det kanske väcks en tanke och även en förståelse till varför pappa, mamma, morfar, mormor osv var / är Socialdemokrater. Det kanske behövs ett uppvaknande bland dagens arbetare vad som håller på att hända med vår välfärdsstat. Hög arbetslöshet, framförallt ungdomsarbetslösheten, försämringar inom arbetslöshetsförsäkringen, försämringar inom sjukförsäkringen. Försämringar inom anställningstryggheten. Läs vår historia, tänk efter, 2014 är det val igen.

Göran Jonsson

Socialdemokraterna Vilhelmina

Socialdemokraternas och den svenska arbetarrörelsens historia.

Del 2

(del 1 publicerades 2013-01-23)

Partiets bildas
De socialdemokratiska partierna i världen har bildats under skilda tider och skiftande politiska förhållanden. Gemensamt för de socialdemokratiska partibildningarna i Skandinavien och Norden har varit det nära samarbetet mellan den politiska och fackliga arbetarrörelsen. Detta samarbete var i hög grad bestämmande när det danska partiet bildades 1871 och det norska 1887. Det gällde i minst lika hög grad när det svenska socialdemokratiska partiet bildades 1889.

Den konstituerande kongressen hölls 19-22 april och av de 70 representerade organisationerna utgjordes en stor majoritet av fackföreningsrepresentanter. Socialdemokraterna bildades således med en stark anknytning till fackföreningsrörelsen. Frågan om allmän rösträtt stod i första rummet och blev en symbol för att partiet ville arbeta demokratiskt genom reformer.

Den svenska arbetarklassen var vid denna tidpunkt utestängd från såväl kommunal- som riksdagsval. Detta på grund av de då gällande rösträttsbestämmelserna som enbart tillät rika att rösta. Det påverkade helt naturligt den politiska verksamheten eftersom det inte alltid var lätt att upprätthålla en regelbunden politisk föreningsverksamhet när man politiskt var maktlös. Partiet gav dock inte upp trots att överklassen fortsatte sina försök att tysta socialdemokratin. Den 1 maj 1889 kom den så kallade socialistlagen som angav nödvändigheten i att försöka få arbetarna att förstå sitt eget bästa och överge de socialdemokratiska idéerna.

Partiet hade vid sin start drygt 3000 medlemmar. Medlemskap i partiet sågs inte med blida ögon och om ens arbetsgivare fick reda på att man var aktiv i facket eller Socialdemokraterna riskerade man att få sparken. Ofta svartlistades också de som fått sparken så att ingen annan skulle anställa dem heller.

Partiet kom från början att svara för den organisatoriska samordningen av arbetarrörelsens båda grenar, den fackliga och den politiska. Partiets krav om allmän rösträtt och åtta timmars maximal arbetsdag fick ett snabbt genomslag ute på arbetsplatserna och bland arbetarna.

Under samma år, 1889, beslutade den socialistiska internationalens kongress att göra 1 maj till arbetarnas internationella demonstrationsdag. Nästa år firades 1 maj för första gången i Sverige och har sedan dess blivit en stor samlingsdag för arbetarklassen i Sverige och världen över. Vid mötet på Gärdet i Stockholm 1890 deltog närmare 50 000 människor. Långt senare, år 1938, blev 1 maj officiellt erkänd som allmän helgdag.

Socialdemokratins första ordföranden
År 1896 utsåg verkställande utskottet skräddaren, Claes Emil Tholin, till socialdemokraternas förste partiledare. Partiordföranden valdes på den här tiden inte av kongressen, utan direkt av verkställande utskottet.

År 1896 fick socialdemokraterna sin första representant i riksdagen, Hjalmar Branting. Han kom in i riksdagen med stöd från vissa liberala kretsar i Stockholm. År 1908 blev han socialdemokraternas förste kongressvalde partiordförande. Den 10 mars 1920 bildade han den första socialdemokratiska regeringen.

SLUT  DEL 2