Om

Här kommer Socialdemokraterna i Vilhelmina att berätta om vad vi gör. Det kommer att handla om allt från föreningsmöten till kommunpolitik. Du är välkommen att blogga med oss!

Gästbok

       

Presentation

Läsvanor

Läser du/har du läst böcker för dina barn?

 Ja

 Nej

Kakor används

Visar inlägg från december 2015

Tillbaka till bloggens startsida

Landsbygdspolitik

Sedan förra veckan då beslutet togs om nedläggning av Latikbergs skola har det skrivits en hel del i frågan.

Nu senaste i Västerbottensnytt där man i ett reportage berättar om hela Stöttingfjällsområdet som numera ett "dött" område utan några affärer och skolor. Hur kan det ha blivit så?

"En medveten politisk styrning" för centralisering enligt Harald Holmberg i reportaget.

Och så kan det nog vara, men man ska ha klart för sig att det ligger på en högre nivå än den kommunala.

Landsbygdsdöden har pågått länge och det är inget fenomen som är typiskt svenskt utan pågår över hela vårt jordklot, men anledningarna till urbaniseringen är olika.

Många brukar framhäva Norge som ett föregångsland och deras landsbygd, men då jag är på mina resor i landet och pratar med folk så ger de uttryck för att även dom är på glid. Fler och fler hus börjar stå tomma, skolor och affärer läggs ned de går samma öde till mötes. Varför?

Är det så att den generösa landsbygdspolitik de haft naggas i kanten av nedskärningar i den norska ekonomin, med indragna/sänkta bidrag som följd?

Jag ser att jag har en del norska läsare på bloggen och ni får gärna lägga er i debatten. Hur ser er bild av norsk landsbygdspolitik ut?

Som boende i denna glesbygd har jag aldrig förstått denna urnbanisering där folk söker sig från landsbygden till storstäderna. Landsbygden avfolkas och det läggs ned och det rivs. Städerna växer och det byggs. Som lök på laxen lägger vi sociala problem, både i städer, men även ute i glesbygden... Det går åt enorma resurser för att riva och bygga bostäder och infrastruktur, men också att lappa och laga trasiga människor. Vore det inte bättre att lägga dessa resurser på landsbygdspolitik?

Själv tillhör jag ett parti (Socialdemokraterna) som inte gjort sig kända för sin glesbygdspolitik. Deras signum har alltid varit jobbpolitiken . Och visst är det så. Fanns jobben på Stöttingfjället skulle där bo mer folk. Men jag efterlyser mer än så. Och det finns INGET parti idag som kan komma och stoltsera med att de driver någon landsbygdspolitik värd namnet. Då får Centern och deras "Närodlade politik" säga vad de vill enligt mig.

Nu på morgonen lanserar regeringen ett stöd till affärer i glesbygd och det är bra, men jag efterlyser ett helhetsgrepp där man inte "duttar" än här, än där (och i dessa sammanhang kallar jag 100 miljoner för dutt). Sänk skatten, arbetgivaravgifterna.... Det ska löna sig ORDENTLIGT att verka ute i glesbygden annars blir det en dagslända.

Ett exempel: På 90-talet lanserades räddningen för glesbygden: Fiber och bredband.

I Vilhelmina dök plötsligt Call-center upp av sällan skådat slag. ??? (Bärgningsföretaget, jag minns inte vad de hette), SJ och Fritidsresor. Hundratals Vilhelminabor fick jobb och läget såg ljust ut, men vad hände. De la ned och iaf Fritidsresor hamnade utanför Stockholm och ingen av företagen är kvar i området idag. Jag kan inte tänka mig att lokaler eller personal är billigare (för att inte tala om personalomsåttning) utanför Stockholm än i Vilhelmina, men ändå ska det ned till Stockholm.

Något jag dock inte berört i detta inlägg är hur vi ser på oss själv och hur vårt egna handlande bidrar till vår egna områdes överlevnad. Men det tar vi en annan gång.

Men jag är optimist. Jag tror att det går i cykler och vår tid i glesbygden kommer och man från högre politiskt håll ser glesbygden som närande istället för tärande. Det är iaf den bild jag vill sprida.

Magnus Johansson

Kultsjödalens S-förening

GOD JUL

      GOD JUL & GOTT ÅR

            Önskar

             SOCIALDEMOKRATERNA

            VILHELMINA

            Kommunfullmäktige

            Igår söndag drog jag ned till Vilhelmina och ett julrepskap. Det var mycket som skulle diskuteras och avslutningsvis ett litet julbord som skulle ätas.

            Dagen efter började med att kl 08:00 infinna sig på ett gruppmöte inför dagens fullmäktigemöte. Det var många frånvarande och jag hade blivit kallad som ersättare. Mitt första inhopp i Vilhelminapolitikens finrum, fullmäktige.

            På dom gruppmöten vi har ingår S+V och oberoende BB (Bengt Bergsten). Oppositionen har sitt möte där de "andra" håller till. Jag vet faktiskt inte om PA (politiskt Alternativ) även håller till i dessa samtal då det inte tillhör Allians För Vilhelmina.

            Nåväl. Efter upprop kom den obligatoriska dragningen om ekonomin i kommunen och den var inte lika dyster som förra gången, men det pekar på ett underskott på ca 26 miljoner. Till detta ska förra årets 7 milj. läggas så det är dryga 30 miljoner som ska tas tillbaka.

            Dagens stora fråga, en ev. nedläggning av skolan i Latikberg diskuterades långe och väl i gruppen då vi inte är helt överens. Men det ges och tas och det är högt i tak.

            Kl 10:00 blev det dags att inta sittplatserna uppe på Folkets hus och dagens punkter på ärendelistan kunde börja att betas av.

            Latikberg börjades att diskuteras, men det blev ett avbrott innan det blev information från Region Västerbotten och lunch.

            Debatten fortsatte efter lunch och enligt mig framkom inget nytt och efter en ajournering och slutligen en votering blev beslutet att lägga ned skolan i Latikberg med röstsiffrorna 15 för och 12 emot.

            Nästa punkt att generera en del diskussioner är frågan om ett sk trygghetsboende i Centrumhuset (gamla polishuset). Tanken är att via VIBO förvärva huset för att fylla ett behov av lokaler som kommunen har främst inom sociala för äldre och handikappomsorgen, men även för språkintroduktion inom gymnasieskolan.

            Ett tredje område som diskuterades och debatterades var inlösen av pensionsrätter.

            Kort beskrivet kan det beskrivas med att kommunen årligen betalar ut pensioner årligen till de födda före 1998. Detta belastar kommunens driftbudget. Nu löser kommunen in ett antal årgångar (1938 - 1940, och 1948-50, dvs 6 årskullar) till det fasta priset av 20 miljoner. Dessa pengar tas av kommunens fonderade pensionspengar. Med detta förfarande sänker man driftskostnaderna med ca 1, 5 miljoner årligen. Det ska sedan utredas om fler årskullar ska lösas in framgent.

            Vilka är då mina reflektioner av detta mitt första kommunfullmäktige?

            Då det gäller Latikberg är det en mångfacetterad fråga som är väldigt komplex, men liksom på gruppmötet blev den ordentligt diskuterad ur en mångd olika perspektiv.

            Jag reagerade dock på ett radioinslag där det sas i stil med att "man kunde inte tvinga flyktingbarn till att gå skola i Latikberg, men att det gick att tvinga barn i Latikberg att gå skola i tätorten. Det är inte frågan om att tvinga. Det är frågan om att föräldrar har rätt att välja var man vill sätta sina barn i skolan.

            Vidare sägs det att det parti som vill främja landsbygdsutveckling högt "har vaskat fram alla tänkbara argument för att rädda skolan". Mig veterligen sov jag inget under detta möte och undrar om jag och radioreportern var på samma möte. Det tycktes en hel del, men inte kan då jag påstå att det var några hållbara argument. Än mindre kom det några alternativ till besparingar eller finansieringsförslag.

            Sist en kommentar om att det var "främst" socialdemokraterna som velat lägga ned skolan i Latikberg. Hm? Vänstern, moderaterna och en kristdemokrat var med på tåget och om nu någon trodde att detta var ett försök till urskuldande så trodde hen fel.  Jag anser att dessa tillsammans med Socialdemokraterna visat på beslutsamhet och ansvarstagande i en väldigt svår ekonomiska situation.

            Men frågan är om det är till att få ihop en "radioanka"...

            Att prata om vinnare eller förlorare denna dag vill jag inte, men jag har hela tiden hävdat att jag tror att östra delen har sin tid framför sig och att Latikberg med omnejd inte står och faller med detta även om det nu kan kännas så.

            Magnus Johansson

            Kultsjödalens S-förening

            KALLELSE

            KALLELSE KALLELSE KALLELSE

            Härmed kallas VALDA OMBUD och FÖRTROENDEVALDA till julrepskap söndagen den 13 dec

            kl 14.00

            På Folkets Hus. Övriga medlemmar är också välkomna!


            OBS!! TIDEN 14.00

            VÄLKOMNA!!

            K G Abramsson

            Ordförande

            Trygghetsboende för äldre

            Vid dagens sammanträde med kommunstyrelsen tog vi ett steg närmare att bygga ett trygghetsboende i Vilhelmina.

            Frågan har diskuterats i omgångar av olika majoriteter i kommunen utan resultat men idag tog en nästan enigt kommunstyrelse beslut om att utreda möjligheterna att köpa centrumhuset och bygga om några våningsplan i gamla ”polishuset” till ett trygghetsboende för äldre. Behovet att ett boende mellan eget boende i lägenhet eller villa och särskilt boende typ Åsbacka har blivit ännu mera påtagligt senaste tiden. Idag har vi kö till Åsbacka, Tallbacka och Strandvägens särskilda boenden. Något vi inte haft på länge.

            En del utredningsarbete ska nu göras av kommunens tjänstemän för att undersöka om byggnaden är lämplig för andamålet samtidigt som vi fortsätta diskussionerna med ägarna av huset för att se om vi kan enas om villkoren för ett köp.

            Jag kommer återkomma i ärendet när vi vet mera men det känns bra att vi kommit en bit på väg.

            Omställningen av gamla elevhemmet Tallåsen, där föreningarnas hus varit, till boende för ensamkommande barn är nästan klart. Vi planerar att ta emot närmare 40 ungdomar dessa lokaler. Boendet på Pettersbacke är stort sett fullt så de nya lokalerna är ett välkommet tillskott till immigrationservices verksamhet. Det känns bra att vi kan göra en insats för en del av de barn och ungdomar som flyr undan krig och förföljelse.

            Mottagandet av asylsökande, nyanlända svenskar och ensamkommande barn generar drygt 40 jobb i kommunen idag och finansieras i stort sett av de ersättningar vi får från staten. Vi har snart kompenserat jobben som försvann från sågen med nya jobb inom mottagandet av flyktingar. Vi vet också att det är på gång att etablera sig ett antal privata aktörer i kommunen inom flyktingmottagandet.

            Vi hade många bra diskussioner idag på sammanträdet och det känns att alla vill vara med och göra sitt bästa för att utveckla Vilhelmina.