Om

Här kommer Socialdemokraterna i Vilhelmina att berätta om vad vi gör. Det kommer att handla om allt från föreningsmöten till kommunpolitik. Du är välkommen att blogga med oss!

Gästbok

       

Presentation

Läsvanor

Läser du/har du läst böcker för dina barn?

 Ja

 Nej

Kakor används

Visar inlägg från februari 2013

Tillbaka till bloggens startsida

Socialdemokraternas historia Del 6

Jag kommer att under ett antal veckor lägga in Socialdemokraternas historia här på bloggen. Det kanske väcks en tanke och även en förståelse till varför pappa, mamma, morfar, mormor osv var / är Socialdemokrater. Det kanske behövs ett uppvaknande bland dagens arbetare vad som håller på att hända med vår välfärdsstat. Hög arbetslöshet, framförallt ungdomsarbetslösheten, försämringar inom arbetslöshetsförsäkringen, försämringar inom sjukförsäkringen. Försämringar inom anställningstryggheten. Läs vår historia, tänk efter, 2014 är det val igen.

Göran Jonsson

Socialdemokraterna Vilhelmina

Socialdemokraternas och den svenska arbetarrörelsens historia.

Del 6  (del 1 publicerades 13-01-23, del 2 13-01-31, del 3 13-02-07, del 4 13-02-14, del 5  13-02-22)

Den generella välfärdspolitiken
Socialpolitikens historia i vårt land är historien om hur vi steg för steg förvandlat ett gammalt klass- och fattigsamhälle till ett välfärdssamhälle. Milstolparna som markerar framstegen är många. Socialdemokratins och den fackliga rörelsens stora genombrott på 1930-talet la grunden för en ny och radikal trygghetspolitik.

Den svenska välfärdsmodellen har byggts upp på några grundläggande principer om solidaritet och jämlikhet. Vi möter det i vår lagstiftning och i utformningen av reformerna. Vi har till exempel en allmän sjukförsäkring och allmänna barnbidrag. Uppbyggnaden av dessa och andra reformer är grundad på principen att de ska omfatta alla medborgare. Vårt försvar för den allmänna och generella välfärspolitiken är ytterst ett försvar för principen att det vi tillsammans har arbetat ihop ska också komma alla till del.

På 1950-talet infördes också flera viktiga försäkringar. Bland annat den allmänna sjukförsäkringen och moderskapsförsäkringen. Läkemedelsrabattering infördes inom sjukförsäkringen.

Välfärdens utveckling under 1960- och 1970-talet
Under 1960- och 1970-talen genomfördes många reformer och utvecklingen av välfärden fortsatte. Den gemensamma sektorn byggdes kraftigt ut under denna period samtidigt som borgerligheten fortsatte att attackera den gemensamma välfärden.

Några av reformerna från denna period var att vårdbidraget för funktionshindrade barn infördes. En bättre läkemedelsrabattering infördes också. En ny sjukvårdslagstiftning kom och den öppna sjukvården byggdes ut. I början av 1970-talet infördes den allmänna tandvårdsförsäkringen och en utbyggnad av folktandvården genomfördes. Samtidigt kom beslutet om den allmänna förskolan för alla sexåringar från och med 1975. 1974 infördes en ny abortlag och kostnadsfri preventivrådgivning infördes. Föräldraförsäkringen infördes 1975.

År 1964 behandlades kvinnans jämlikhet i en särskild programskrift under den socialdemokratiska partikongressen. Partiet firade 75-årsjubileum och ett framtidsprogram antogs. Kongressens beslut om jämlikhet blev startskottet för ett ökat engagemang för jämlikhetsfrågorna. Alva Myrdal presenterade på kongressen 1968 rapporten "Ökad jämlikhet". Olof Palme efterträdde Tage Erlander som partiledare den första oktober 1969.

Olof Palme var 42 år när han valdes av en enhällig partikongress. I partikretsar hade han länge setts som en naturlig efterträdare till Tage Erlander.

År 1971 infördes enkammarriksdagen. Tvåkammarsystemet hade visat sig vara stelt och trögjobbat. Tvåkammarsystemet innebar att ett förslag som vann i den andra kammaren kunde förlora i den första kammaren. I enkammarriksdagen är parlamentet direktvalt och har ett eget ansvar.

Arbetslivets förnyelse
Under 1960- och 1970-talen fördes frågorna om arbetsmiljö och dess innehåll upp på den politiska dagordningen. Ett omfattande reformarbete för arbetslivets förnyelse och demokratisering inleddes för att åstadkomma att välfärden också omfattade arbetslivet. Det arbetet fick en direkt arbetsplatsanknytning genom bland annat den nya lagstiftningen för arbetsmarknaden, sammanfattad i medbestämmandelagen, MBL. Borgerligheten protesterade kraftigt mot dessa förändringar, men lyckades inte stoppa denna nödvändiga demokratisering.

1970 kom den nya arbetstidslagen om 40 timmars arbetsvecka och några år senare infördes lagen om löntagarrepresentation i företagens styrelser (försöksverksamheten startades 1973 och permanentades 1976). 1973 kom lagen om anställningsskydd. Den avskaffade arbetsgivarnas rätt att fritt avskeda arbetstagare. Ny lagstiftning om arbetarskydd kom också som förstärkte skyddsombudens ställning. Under 1970-talet infördes även studieledighetslagen. Under samma period fattade Riksdagen beslutet om fem veckors semester.

SLUT DEL 6

 

Socialdemokraternas historia Del 5

Jag kommer att under ett antal veckor lägga in Socialdemokraternas historia här på bloggen. Det kanske väcks en tanke och även en förståelse till varför pappa, mamma, morfar, mormor osv var / är Socialdemokrater. Det kanske behövs ett uppvaknande bland dagens arbetare vad som håller på att hända med vår välfärdsstat. Hög arbetslöshet, framförallt ungdomsarbetslösheten, försämringar inom arbetslöshetsförsäkringen, försämringar inom sjukförsäkringen. Försämringar inom anställningstryggheten. Läs vår historia, tänk efter, 2014 är det val igen.

Göran Jonsson

Socialdemokraterna Vilhelmina

Socialdemokraternas och den svenska arbetarrörelsens historia.

DEL 5    (del 1 publicerades 13-01-23, del 2 13-01-31, del 3 13-02-07, del 4  13-02-14)

Välfärdspolitiken utformas
Utöver kampen mot arbetslösheten inriktades reformarbetet på barnen, barnfamiljerna och de gamla. Genom införandet av skatter på förmögenheter frigjordes pengar att använda till nya jobb. Trots att det var en ekonomisk kris så gick det att förbättra för dem som hade det sämst. Folkpensionen höjdes, en arbetslöshetsförsäkring infördes och de familjer som hade många barn fick låna pengar till att bygga bostäder. Socialt och ekonomiskt blev 1930-talet ett framgångens decennium med viktiga reformer och betydelsefulla sociala förändringar. Bland annat infördes förebyggande mödra- och barnavård, mödrahjälp och bidragsförskott till ensamstående mödrar. 1938 beslutades det också om folktandvård och två veckors lagstadgad semester.

År 1934 gav Gunnar och Alva Myrdal ut en bok med namnet "Kris i befolkningsfrågan". De skrev om en helt ny fördelningspolitik. Bland annat föreslog de att folket gemensamt skulle vara med och betala en större del av kostnaden för att försörja ett barn. Boken skapade en livlig debatt om barn-, familje- och bostadspolitiken och var betydelsefull i utformningen av reformpolitiken.

Politiskt genombrott
Vid landstings- och kommunalvalet 1938 erövrade socialdemokratin för första gången väljarmajoriteten och samlade 50,4 procent av de röstande. Det stora politiska genombrottet för socialdemokratin under 1930-talet följdes av ett lika viktigt fackligt genombrott när LO fördubblade sitt medlemsantal under 1930-talet.

År 1938 undertecknade LO och SAF det så kallade Saltsjöbadsavtalet. Det syftade till att skapa stabilitet på arbetsmarknaden och att förhindra konflikter. Avtalet var en viktig del av det som senare kom att kallas den svenska modellen.

Socialt och ekonomiskt blev 1930-talet ett genombrottets decennium för viktiga reformer och betydelsefulla sociala förändringar. Genoms amordnade politiska och fackliga åtgärder kunde förhållandena för tidigare starkt tillbakasatta grupper väsentligt förbättras. Det gällde exempelvis jordbrukets och skogsbrukets arbetare. De tidigare statarna blev lantarbetare som fick sina löner och sociala förhållanden reglerade genom avtal. 1945 avskaffades också hela statarsystemet.

1930-talet blev också ett genombrottets årtionde för betydelsefulla aktiviteter på bildnings- och kulturplanet. Genom arbetarförfattarnas insatser inleddes en litterär guldålder.

Tage Erlander och ATP
Under andra världskriget 1939-1945 hade Sverige en samlingsregering som leddes av Per Albin Hansson som statsminister. När kriget var över tog en socialdemokratisk regering över som Per Albin Hansson ledde fram till sin död den 6 oktober 1946. Tage Erlander utsågs tre dagar senare av den socialdemokratiska riksdagsgruppen som Hanssons efterträdare. Tage Erlander var under sin tid som partiledare, 1946-1969, med och utformade ett trygghetssystem, ATP – den allmänna tilläggspensionen – som har kommit att betyda mycket ända fram till våra dagar.

Det var stor debatt om ATP under 50-talet. Striden handlade om huruvida det skulle bli en lagfäst pensionsrätt eller inte. Tidigare hade bara vissa tjänstemän rätt till pension, något som alltså arbetarna saknade. År 1957 anordnades en folkomröstning om ATP och året därpå röstade en borgerlig majoritet ned ett förslag om lagstadgad tilläggspension. Efter många turer och långa debatter träder ATP slutligen i kraft år 1960.

I mitten av 50-talet blev alla i Sverige sjukförsäkrade genom att den allmänna sjukförsäkringen infördes. Under 50-talet infördes också moderskapsförsäkringen, studiestödssystemet byggdes ut och en allmän arbetstidsförkortning genomfördes. Dessutom blev semestern längre för arbetarna. Det här var en tid då den svenska modellen snabbt byggdes ut. 1947 infördes också det allmänna barnbidraget.

SLUT DEL 5

 

Per Albin Hanssons folkhemstal

Per Albin Hansson fungerade som ordförande i Socialdemokraternas verkställande utskott efter Brantings död 1925. Vid Socialdemokraternas partikongress 1928 valdes han till ordförande i partiet. Året innan hade han valts till ordförande i den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Samma år höll han också det välkända folkhemstalet. Efter att ha erinrat om att man i olika sammanhang gärna talade om samhället – staten och kommunen – som det gemensamma hemmet, folkhemmet, medborgarhemmet, ville han understryka att hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan: ”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på den andres bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda samhället råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet."

För att åskådliggöra folkhemstalets motsats så finns Moderaternas mörka historia som verkligen tåls att påminnas om:

1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
1927: Nej till folkskolereform.
1931: Nej till sjukkassan.
1933: Nej till beredskapsarbete.
1934: Nej till a–kassa.
1935: Nej till höjda folkpensioner.
1938: Nej till två veckors semester.
1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
1946: Nej till fria skolmåltider.
1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
1947: Nej till allmänna barnbidrag.
1951: Nej till tre veckors semester.
1953: Nej till fri sjukvård.
1959: Nej till ATP.
1960–talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.
1963: Nej till fyra veckors semester.
1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.
1976: Nej till femte semesterveckan.
1983: Nej till löntagarfonderna.
1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom just moderaterna.
2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.
2006: Nej till gröna jobb.
2006: Nej till sex timmars arbetsdag.
2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
2006: Nej till höjd a- kassa.
2006: Ja till sänkt a-kassa.
2006: Nej till höjd sjukersättning.
2007: Ja till sänkt sjukersättning.
2008: Ja till FRA-lagen
2009: Ja till IPRED-lagen

Det är drygt åttio är sedan Per Albin Hansson höll sitt välkända folkhemstal och jag kan konstatera att det inte är mycket som skiljer dagens moderata regeringspolitik inkl dom övriga partiernas, Centerns, Kristdemokraternas och Folkpartiets, mot den politik som då fördes av den gamla högern.  Detta trots att Moderaterna vill kalla sig det ”Det nya arbetarpartiet”. Det är en skymf mot de som byggt upp det välfärdssamhälle som vi i vår generation vuxit upp med och som vi nu ser sakta men säkert monteras ner bit för bit för att återigen bli ett samhälle där klasskillnaderna blir mer och mer tydliga.

På ett både tråkigt och glädjande sätt har den Socialdemokratiska politiken fört människor framåt. Det glädjande är att många viktiga reformer genomförts så att vi inom arbetarklassen, och även andra, fått det bättre inom flera områden. Det tråkiga är att när vi fått det bättre så har många av oss glömt varför och vilka som arbetat för att vi skulle få det bättre. De som en gång var trogna Socialdemokrater har helt plötsligt blivit Moderater. Så egentligen borde Moderaterna tacka oss Socialdemokrater för att de har så stort stöd i opinionsmätningarna. Ni som röstar på Moderaterna eller något av dom övriga allianspartierna, jämför deras politik med den Socialdemokratiska politikens reformer som genomförts sedan 1918 så kanske ni förstår vad jag menar.   

Socialdemokratiska reformer
1918 Riksdagen antog den stora författningsreformen om allmän rösträtt.

1919 Provisorisk lag om åtta timmars arbetsdag. 1930 permanentades lagen.

1921 Dödsstraffet avskaffas

1928 Lagförslaget om arbetsdomstol och kollektivavtal antogs av Riksdagen.

1934 En rad viktiga socialpolitiska reformer genomfördes. Bland annat:

          Arbetslöshetsförsäkring, Egnahemslån och bättre folkpension.

1935 Lag om folkpension infördes. Pensionerna förbättrades

1937 Flera socialpolitiska reformer genomfördes. Bland annat: Förebyggande mödra- och    barnavård, mödrahjälp och bidragsförskott till ensamstående mödrar.

1938 Beslut om två veckors lagstadgad semester och beslut om folktandvård.

1945 Lag om förbud mot avskedandet av kvinna på grund av äktenskap eller havandeskap.

1947 Allmänna barnbidrag införs. Familjebostadsbidrag införs.

1949 Ny arbetarskyddslag.

1950 Beslut om 9-årig obligatorisk enhetsskola.

1951 Tre veckors semester införs

1954 Ny lag om yrkesskadeförsäkring

1955 Flera viktiga försäkringar införs. Bland annat: Den allmänna sjukförsäkringen och moderskapsförsäkringen. Läkemedelsrabattering införs inom sjukförsäkringen.

1956 Socialhjälpslagen införs.

1958 Allmän arbetstidsförkortning från 48 timmar till 45 timmar.

1960 Lagen om Allmän Tilläggspension (ATP) trädde i kraft.

1963 Lagen om allmän försäkring trädde i kraft.   Beslut om fyra veckors semester.

1964 Vårdbidrag för funktionshindrade barn införs

1967 42,5 timmars arbetsvecka införs. Omsorgslagen införs

1968 Bättre läkemedelsrabattering. Svenska riksdagen säger nej till svenska kärnvapen.

1970 Ny arbetstidslag med 40 timmars arbetsvecka.

1971 Särbeskattning genomförs. Tvåkammarriksdagen avskaffas och enkammarriksdagen införs.

1972 Ny sjukvårdslagstiftning och utbyggnad av den öppna sjukvården. Lag om löntagarrepresentation i företagens styrelser.

1973 Allmän tandvårdsförsäkring och utbyggd folktandvård. Beslut om allmän förskola för alla sexåringar (start 1975). Lagen om anställningsskydd införs. Den avskaffade arbetsgivarens rätt att fritt avskeda arbetstagare. Ny lagstiftning om arbetarskydd, skyddsombudens ställning stärktes

1974 Ny abortlag och kostnadsfri preventivrådgivning.
          Rösträttsåldern sänktes till 18 år.

1975 Föräldraförsäkringen infördes.  Studieledighetslagen infördes.

1976 Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL).
          Ny lag om barnomsorgsutbyggnad för daghem och fritidshem infördes.
          Handikappersättning infördes.

1977 Riksdagen beslutade om fem veckors semester.

1980 Beslut om avveckling av kärnkraften.  Socialtjänstlagen beslutades om i Riksdagen.

1984 Förbättringar av stödet till barnfamiljer, bland annat höjdes barnbidraget.

1987 Barnbidraget höjdes.   Garantibeloppet i föräldraförsäkringen höjdes.     Arbetslöshetsersättningen höjdes och studiebidraget förbättrades.

1990-talet Statens finanser saneras efter att den borgerliga regeringen raserat den svenska  ekonomin  under mandatperioden 1991-1994.

1995 Sverige blir medlem i EU

1999 Sverige blir först i Europa med att förbjuda köp av sexuella tjänster genom den  nya      sexköpslagen som införs.

2002 Maxtaxa inom barnomsorgen införs. Högkostnadsskydd för äldre inom tandvården införs. Maxtaxa inom äldreomsorgen införs.

2003 Allmän förskola införs för alla barn. Det förbättrade pensionssystemets regler trädde i full kraft.

1994-2004 Föräldraförsäkringen har förlängts från tolv till 13 månader (de 90 garantidagarna är inte medräknade).
Barnbidraget höjdes med 200 kronor per barn och månad.
Ökade resurser till hälso- och sjukvården som lett till att antalet sysselsatta läkare sjuksköterskor och barnmorskor har ökat med 13 000, eller drygt 10 procent.
Högskolan fick ökade resurser och byggdes ut över hela landet.
Stora satsningar på fler poliser som lett till en stor nettoökning med 1200 fler poliser än tidigare.
Bostadstillägget till pensionärer höjdes.  

1997-2002 Kunskapslyftet genomförs. Den största satsningen på vuxenutbildning i Sverige genom tiderna leder till att cirka en miljon människor fick möjlighet att skaffa sig bättre kunskaper för att stå starkare på arbetsmarknaden.

2005 Den nationella vårdgarantin införs
Stor satsning på psykiatrin.
Barnbidraget höjdes och flerbarnstillägget höjdes och utökades.
Underhållsstödet förbättrades
Barntillägg inom studiemedelssystemet har införts
Taket i sjukförsäkringen höjdes.

Till sist vill jag bara påminna om att 2014 är det val igen. Tänk då  tillbaka på vad du läste här på denna blogg. 

 Göran Jon(S)son

Ansvarsprövning

Igår skrev jag en kommentar till ett inlägg på VK:s hemsida ang ansvarsprövningen i Vilhelmina avs 2010 års verksamhet, men VK har tydligen valt att inte ta in den. Varför är min fråga? Jag skriver därför ett inlägg på Socialdemokraternas blogg.
 
Det pågår en märklig debatt om Förvaltningsrättens dom ang det överklagade ärendet om nekad ansvarsfrihet för ett par förtroendevalda i Vilhelmina kommun. Det som triggat igång diskussionen är en artikel skriven i VK av en journalist som inte i tillräcklig utsträckning lämnat korrekta uppgifter om saken. Jag har själv ringt om upplyst honom om saken, men tyvärr ingen reaktion från hans sida. Journalisten påstår helt felaktigt att i och med Förvaltningsrättens dom så skulle Maria Kristoffersson ha beviljats ansvarsfrihet. Hon själv tycks också leva i samma villfarelse.
 
Förvaltningsrättens dom innebär att kommunfullmäktige ansetts göra rätt i det ena fallet och fel i det andra. Det märkliga är att ansvarsfrågan prövades i samma ärende, byggde på samma underlag och beslutet formulerades på samma sätt. Det enda Förvaltningsrätten kan göra i liknande ärenden är att pröva om det tillkommit i laga ordning, alltså att besvärsgrunderna är tillämpliga. Rätten kan inte pröva ett besluts sakliga eller materiella innehåll. Ett beslut ska antingen upphävas eller anses stå fast. Det smärtar att behöva konstatera att Förvaltningsrätten har gjort jämförelser med ett annat domstolsprövat ärende där förutsättningarna kan sägs vara ljusår ifrån det som gäller i det aktuella fallet med ansvarsprövningen i det nu ifrågasatta
fullmmäktigebeslutet i Vilhelmina kommun.
 
Formellt innebär Förvaltningsrättens beslut att frågan om ansvarsprövningen i Maria Kristofferssons fall inte är avgjord, utan skulle, om inte kommunstyrelsen begärt överprövning av domen, ha tagits upp i kommunfullmäktige för ny behandling. Nu när Kammarrätten beviljat prövningstillstånd, kommer Förvaltningsrättens dom att granskas och prövas utifrån kommunallagens bestämmeler ifråga om beslutets laglighet. Man skulle kunna tänka sig i vart fall tre olika bedömningar från Kammarrättens sida:
 
1 Kammarrätten fastställer Förvaltningsrättens dom. Då kommer ärendet om ansvarsprövning för Maria Kristoffersson att tas upp i kommunfullmäktige på nytt för att slutligt avgöras.
2 Kammarrätten upphäver Förvaltningsrättens dom i sin helhet och gör bedömningen att kommunfullmäktiges beslut inte har tillkommit i laga ordning. Ärendet måste då också tas upp i kommunfullmäktige för att pröva ansvarsfrågan både för Jonny Kärkkäinen och Maria Kristoffersson.
3 Kammarrätten upphäver Förvaltningsrättens dom i avseende på den bedömning Förvaltningsrätten gjort ifråga om beslutet som rör Maria Kristoffersson. Därmed står fullmäktiges beslut fast, och den slutliga prövningen är därmed avklarad - Jonny Kärkkäinen och Maria Kristoffersson fick inte ansvarsfrihet för det aktuella verksamhetsåret.
 
Om Kammarrätten beslutar enl pkt 1 eller 2, utgår jag från att kommunfullmäktige kommer att formulera ett beslut i ansvarsfrågan som kommer att stå fast oavsett ev. kommande domstolsprövningar.

 
K G Abramsson

Socialdemokraternas historia Del 4

Jag kommer att under ett antal veckor lägga in Socialdemokraternas historia här på bloggen. Det kanske väcks en tanke och även en förståelse till varför pappa, mamma, morfar, mormor osv var / är Socialdemokrater. Det kanske behövs ett uppvaknande bland dagens arbetare vad som håller på att hända med vår välfärdsstat. Hög arbetslöshet, framförallt ungdomsarbetslösheten, försämringar inom arbetslöshetsförsäkringen, försämringar inom sjukförsäkringen. Försämringar inom anställningstryggheten. Läs vår historia, tänk efter, 2014 är det val igen.

Göran Jonsson

Socialdemokraterna Vilhelmina

Socialdemokraternas och den svenska arbetarrörelsens historia.

DEL 4    (del 1 publicerades 13-01-23, del 2   13-01-31, del 3   13-02-07)

Splittringen 1917
När Hjalmar Branting i februari 1917 öppnade partiets tionde kongress slog han fast att kongressen fick lov att ”bli en uppgörelsens dag”. Utgången var tämligen given. Vänsteroppositionen i partiet hade länge förberett brytningen. Metodiskt hade man kritiserat och angripit partiledningen under en lång tid. I bakgrunden fanns den gamla taktikfrågan: Skulle arbetarrörelsen gå den ”parlamentariska vägen” eller välja revolutionära och ”utomparlamentariska metoder”? Brytningen blev oundviklig. Den 2 maj samma år bildade gruppen som lämnat Socialdemokraterna ett nytt parti vid namn ”Socialdemokratiska vänsterpartiet” som inom några år blev ”Sveriges kommunistiska parti”, nuvarande Vänsterpartiet.

1917 bildades också Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, på initiativ av ungdomsklubben i Eskilstuna. Det nya ungdomsförbundet kom redan från början att spela en betydelsefull roll, främst då det gällde insatserna på studie- och utbildningsområdet. Förbundets tidning Frihet fick i detta en central roll i den politiska skolningsverksamheten. ”Verklighetssynens ungdomsförbund” blev en viktig paroll i förbundets verksamhet.

Per Albin Hansson
Per Albin Hansson fungerade som ordförande i partiets verkställande utskott efter Brantings död 1925. Vid partikongressen 1928 valdes han till ordförande i partiet. Året innan hade han valts till ordförande i den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Samma år höll han också det välkända folkhemstalet. Efter att ha erinrat om att man i olika sammanhang gärna talade om samhället – staten och kommunen – som det gemensamma hemmet, folkhemmet, medborgarhemmet, ville han understryka att hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan: ”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på den andres bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda samhället råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet."

Riksdagsvalet 1928 visade att det ännu var lång väg till folkhemmet. Den borgerliga kampanjen mot socialdemokratin slog alla rekord. I kommunistskräckens tecken ägde valet rum som gått till historien under namnet Kosackvalet. Genom sin propaganda lyckades högern nå en rekordartad mobilisering av borgerliga väljare och kunde därmed vinna valet trots att socialdemokratin registrerade en betydande röstökning.

Ådalen 1931
Arbetslöshet och strejkbryteri bildade bakgrunden till händelserna i Ådalen den 14 maj 1931. Då dödades fem människor på grund av det militära ingripandet mot en demonstration. Ådalen markerade slutet på en samhällsepok, en process som på sitt sätt hade börjat med Sundsvallsstrejken 1879.

Genombrottet på 1930-talet
Riksdagsvalet 1932 blev historiskt, en vändpunkt i svensk politik. Valet blev en seger för socialdemokratin. För första gången kom de borgerliga partierna i minoritet inom väljarkåren, men behöll alltjämt majoriteten i Riksdagen.

Kampen mot arbetslösheten blev en huvuduppgift för den socialdemokratiska regeringen. Genom samverkan med Bondeförbundet i Riksdagen skapades underlag för ett nytt skede i svensk politik. Det bidrog också till att förstärka de demokratiska krafterna i landet och förhindra att nazismen fick fotfäste i Sverige.

Som finansminister blev Ernst Wigforss huvudman för en ny ekonomisk politik. Genom produktiva investeringar ökade sysselsättningen. Arbetslöshetspolitiken förändrades till både sin utformning och sitt innehåll.

De statliga insatserna mångdubblades. Bostadsfrågan lyftes samtidigt fram i centrum för målmedvetna samhällspolitiska åtgärder eftersom bostadsstandarden för arbetarhushåll, barnfamiljer och gamla var under all kritik. Över hälften av arbetarfamiljerna med barn bodde i lägenheter med högst ett rum och kök.

SLUT DEL 4

Tankar i allmänhet om fördelning av våra skattemedel!

Jag har fått förtroendet att bli vald till Ordförande i miljö och bygg. Ett uppdrag som ger mig ny kunskap. Våran nämnd är inte så ”politisk” utan vi tar besluten efter våran lagstiftning.  Våra tjänstemän tar  fram underlaget så att vi kan ge sökande ett bra beslut.

Sitter även i Fullmäktige där det är hela kommunens angelägenheter som  vi berör/beslutar om.

Jag bor i Järvsjöby och har fått många telefonsamtal om småbarnskolan i Latikberg.  När jag sitter och pratar med mina barn om skolan så är det mycket positivt. Dom har fått bra skolgång, lärt sig att ta hand om varandra. De har också lärt sig att det inte bara kommer en ishockeyplan från himlen, utan de har fått hjälpa till att spola och skotta den osv.

Nu till kärnfrågan. Det  gäller beslutet om Slottet. Som Ni alla vet har Kommunstyrelsen beslutat att det skall rivas. Detta tycker såklart inte alla om och det är förståeligt.  Men vad jag tycker är märkligt att det inte skrivs något om vi som bor på landsbygden och vill även äta av kakan.  Vi har en byagård där vi träffas. Men pga att vi inte har råd att hålla  den uppvärmd, så blir det inte så ofta vi kan vara där och när det blir aktuellt så sitter vi stolskydd som tanterna i byn har sytt, och med kupévärmare får vi ha värme under mötets gång. Vi får bidrag av kommunen men genom åren har det blivit mindre och mindre. För kommunen  måste stoppa pengar till kärnverksamheterna som vi enligt lag måste bedriva. På Vilhelmina tätort har vi lokaler som är hyresfria som man kan vara i tex, Folkets Hus och Gamla elevhemmet. Varför skall vi då lägga pengar på ett hus det är frågan.?

Jag och alla här ute på Östra betalar skatt som skall även räcka till den kommunala verksamheten då vill vi också möjlighet att få något för våra pengar.  Ett förslag från mitt parti är att vi skall göra en ”småskola” i Latikberg och Nästansjö.  Är det bra eller inte? Det kan vi som sagt alla ha olika åsikter om. Men som jag ser det så måste vi också få möjlighet att bevara våran landsbygd.  Få ungdomar att kunna tro på sin by och ha möjlighet att flytta tillbacka och ta med sig sin familj tillbacka till sin gamla skola som man har gått i. Men som sagt det är bara några funderingar jag har. Jag förstår att det kommer att bli diskussion om detta men jag VILLE bara berätta min åsikt om det här med vad som är viktigt för vi som bor på här ute i Landsbygd. 

Puss och kram  Lillemor Jonsson

 

 

 

 

Socialdemokraternas historia, del 3

Jag kommer att under ett antal veckor lägga in Socialdemokraternas historia här på bloggen. Det kanske väcks en tanke och även en förståelse till varför pappa, mamma, morfar, mormor osv var / är Socialdemokrater. Det kanske behövs ett uppvaknande bland dagens arbetare vad som håller på att hända med vår välfärdsstat. Hög arbetslöshet, framförallt ungdomsarbetslösheten, försämringar inom arbetslöshetsförsäkringen, försämringar inom sjukförsäkringen. Försämringar inom anställningstryggheten. Läs vår historia, tänk efter, 2014 är det val igen.

Göran Jonsson

Socialdemokraterna Vilhelmina

Socialdemokraternas och den svenska arbetarrörelsens historia.

Del 3    (del 1 publicerades 13-01-23, del 2 publicerades 13-01-31)

LO bildas
År 1898 bildades Landsorganisationen, LO. Fackföreningsrörelsen hade nått en sådan storlek att det var dags att skapa ett samarbetsforum. Landsorganisationens roll är att vara en paraplyorganisation för fackförbund. Bakom bildandet av LO stod Socialdemokraterna. Nu är cirkeln sluten, representanter från fackföreningsrörelsen bildade socialdemokraterna och partiet bildade LO. Till LO:s första ordförande valdes Fredrik Sterky.

Den svenska fackföreningsrörelsens frammarsch under 1890-talet saknade egentligen motstycke i världen. Arbetsgivarna och överklassen förhöll sig inte heller passiva utan vidtog motåtgärder. 1902 bildades SAF, Svenska Arbetsgivarföreningen, som är nuvarande Svenskt Näringsliv. De bildades som en motvikt till LO och med uppenbart syfte att tilldela den växande fackföreningsrörelsen ett avgörande slag genom att bland annat använda lockoutvapnet. Striderna på arbetsmarkanden hårdnade och LO tvingades till slut att slå tillbaka. I augusti 1909 utbröt Storstrejken. Den omfattade 300 000 människor och varade fram till i början av september, den genomfördes under lugna och disciplinerade former. Den väldiga striden slutade inte med någon seger för arbetarna och facket. I storstrejkens fotspår kom lönesänkningar, avskedanden och svartlistning. Ändå gav arbetarna inte upp kampen för en god arbetsmiljö, åtta timmars arbetsdag och en rimlig lön. Arbetsgivarna hade inte lyckats krossa facket.

Under den här tiden var det inte ovanligt att en arbetare som kommit på kant med sin arbetsgivare också blev vräkt. Arbetarna hyrde ofta sina bostäder av arbetsgivaren och ett ensidigt beroende skapades. Det gjorde att många var rädda att säga vad de tyckte på arbetsplatsen. I Mackmyra vräktes arbetare på grund av en konflikt angående föreningsrätten. När arbetarna inte fick hålla sina möten i de lokaler som fanns byggde arbetarna sina egna Folkets Hus. Och för att kunna studera bildades folkhögskolor och Arbetarnas Bildningsförbund, ABF. För att få ner hyrorna byggde de egna hyreshus och bostadsrätter samt bildade bland annat HSB. Arbetarna gick också ihop och bildade Konsum.

Kampen för allmän och lika rösträtt
Under 1900-talets början kunde enbart rika personer rösta. Det gjorde att Socialdemokraterna i början hade svårt att få igenom sina förslag. Därför blev kravet om lika rösträtt Socialdemokraternas första och viktigaste krav. Hjalmar Branting blev socialdemokratins första representant i Riksdagen 1896. Hans val hade säkrats med stöd av vissa liberala Stockholmskretsar. 1902 valdes ytterligare tre socialdemokrater. Fortfarande var dock rösträtten knuten till inkomst och förmögenhet. Det stora folkflertalet som stödde Socialdemokraterna var utestängda från den politiska makt som rösträtt innebar.

År 1902 anordnades en större demonstration på Norra Bantorget i Stockholm med krav om en allmän rösträtt och 120 000 arbetare gick ut i strejk den 15 maj för att ge eftertryck åt kravet på en rösträttsreform.

Efter omfattande opinionsyttringar i form av strejker, demonstrationer och en stor folkopinion lyckades Socialdemokraterna få de konservativa att gå med på en rösträttskompromiss. Liberalerna spelade också en framträdande roll då kompromissen kom till stånd. Den innebar att alla män som fyllt 24 år skulle få rösträtt till Riksdagens andra kammaren men inte till den första.

Rösträtten till de kommunala församlingarna var fortfarande graderade efter inkomststreck något som gynnade de rika. De allra rikaste kunde därmed ha upp till 40 röster! På detta sätt styrde överklassen fortfarande själva hur Riksdagens första kammare var sammansatt.

Kvinnorna saknade fortfarande rösträtt. Men kompromissen innebar ändå att många av de människor som ville rösta på Socialdemokraterna nu kunde göra det. Kampen för allmän och lika rösträtt fortsatte därför.

Under trycket av arbetarrörelsens frammarsch och de stora revolutionära händelserna ute i världen tvingades de konservativa krafterna i Sverige till slut att ge vika för de starkare kraven på en genomgripande rösträttsreform för både kvinnor och män. 1918 antog Riksdagen den nya stora författningsreformen om allmän och lika rösträtt. In i det sista gjorde högern motstånd mot reformen, men utan resultat. Genom arbetarrörelsens envisa arbete för demokrati hade Sverige äntligen fått en rösträttsreform. På detta sätt hade socialdemokratin också bidragit till att hålla Sverige borta från revolutionens och inbördeskrigets väg.

År 1921 blev sömmerskan Agda Östlund och fotografen Nelly Thüring de första socialdemokratiska kvinnorna i riksdagen. De valdes in i riksdagen i samband med nyvalet, efter det att kvinnorna i Sverige fått rösträtt. Båda två var aktiva i Socialdemokratiska Kvinnoförbundet och Agda Östlund var ordförande för Stockholms allmänna kvinnoklubb.

1919 kunde även ett annat reformkrav föras i hamn: Åtta timmars arbetsdag. Det skulle dock ta tid innan reformen i sin helhet var genomförd i arbetslivet.

SLUT DEL 3

Slottet i bilder

Här kommer några bilder från "slottet". Det visar lite hur det ser ut inne i byggnaden men också några bilder på exteriören.

Nu är det upp till var och en och ta ställning till hur realistiskt det är att rusta upp byggnaden för den uppskattade summan som ligger mellan 130 - 170 tkr. Allt enligt aktionsgruppen "rädda slottet".

Drifts kostnaden är uppskattat till 2200 kr/mån av aktionsgruppen.


 


 


 

 


 


 

Det vita på golvet är troligen någon form av mögel.